2005-09-18 - 7:25 p.m.
I drygt två dygn har jag varit hos min nya matte. Hon verkar ganska ok. Åtminstone tillräckligt för att jag ska ge henne tillåtelse att lyfta mig när mina korta ben sätter stopp vid staket och annat bråte.
I går fick jag vara ensam en stund för matte försvann till de där frustande åbäkena igen ( Mattes kommentar: Hästarna alltså). Jag borde nog inte ha släppt iväg henne för när hon kom hem var hon knappt kontaktbar - så i extas var hon. Från hennes leende läppar kom inte många förståeliga uttryck, men jag lyckades i alla fall uppfatta någonting i stil med: Ny häst, Zafía, galopp, små moln.
På eftermiddagen åkte vi och hämtade en hockeylurk, Mr H hette han visst. Jag skällde ut honom så gott jag kunde. Ändå envisades han med att sätta sig i bilen. Nåja, jag kan väl nästan förlåta honom för det eftersom han körde. Då fick jag ju sitta i mattes knä. :-)
På kvällen lade Mr H beslag på matte i soffan. Högst oförskämt tycker jag. Jag trippade runt, runt dem - men de var attans tröga. Först efter hur länge som helst fattade de att första prio ska vara jag, delade på sig och lät mig komma upp i soffan. Pussar! Vad ska det vara bra för?
I dag har vi varit på biltävling. Matte var ganska larvig och verkade rädd när bildäcken flög i luften och bilarna landade på taket eller bak och fram i diket. Tyckte jag hörde henne muttra någonting om att här skulle det finnas massor av jobb i framtiden. Vältande bilar, och bilar som kör så det smattrar skrämmer minsann inte mig. Jag är bara skitskraj för plastband som smäller i vinden, andra hundar, nya människor, saker som kommer ovanifrån, frustande åbäken, vinden.
Det har varit en intensiv dag. Massor av nya intryck, så nu ska jag rulla ihop mig på soffan och sova en stund innan matte släpar ut mig i kylan igen.
Hälsningar
Isa 2 år, taxfröken
