2005-10-27 - 8:01 p.m.
Vaknade med ett leende på läpparna. Idag skulle jag inte behöva be till hundguden om förlåtelse. Trots lång dag i skolan skulle Isa få både promenader och sällskap hos Brodern. Brodern har varit tvungen att ta semester idag för Storstumpas och Lillstumpas dagis höll stängt. På Storstumpas begäran skulle Isa tillbringa dagen med dem.
For glatt till skolan i morse och lämpade av Isa på vägen och begåvades samtidigt med några teckningar av Storstumpa.
Föreläsningar hela morgonen och efter lunch hjärndissektion. Tillbaka till källaren på BMC med andra ord. Allt var sig likt i muskelpreparatrummet. De rostfria borden, dunkarna med kroppsdelar och framförallt lukten (läs: stanken) som slår emot en några meter in i korridoren (och ibland via ventilationstrummor tar sig upp till toaletterna på våningen över). Den här gången var det mindre dramatiskt att ge sig i kast med kroppsdelarna dessutom behövde vi inte själva skära. På det hela taget en intressant stund. Att se bilder i boken ger definitivt inte samma spatiella förståelse.
Glad i hågen efter en arbetsam dag åkte jag hemåt för att hämta Isa. Öppnade dörren till broderns hus och insåg att i kväll krävs det alldeles speciella offer för att blidka hundguden. Möttes av en blek broder omringad av ett mindre dagis. Inte mindre än sex (SIC!!!!) ungar med varierande humör. Isa satt i ett hörn och såg olycklig ut. Barn är i hennes värld att likaställa med monster.
Storstumpas första ord var "Faster jag vill inte att du ska komma". Kul, tänkte jag - det blir ett paket mindre till jul för dig.
Nåja, jag förlät henne snabbt eftersom det visade sig att fortsättningen löd "...för då måste Isa hem" sedan bröt hon ihop en smula för att Isa skulle hem. Lite hämtade hon sig innan Isa och jag åkte eftersom hon gav mig en liten bok hon ritat och skrivit själv. Skall se om jag kan lägga upp de fyra sidorna här i dagboken. Tycker att hon är jätteduktig för att vara 5,5 år. Kan oftast läsa det hon skrivit, men ibland stakar jag mig för att jag inte förstår sammanhanget. Det är väl "vuxentänkandet" som hindrar kreativitet och flexibilitet. Som idag när jag stod länge, länge och inte fick ihop meningen. Helt enkelt för att jag inte kunde se en logik i att man skriver så. Meningen löd "Man får inte kasta en ekorre". Och det har hon ju iofs rätt i...
Mr H mixtrar på med sina hemsidor, motorsidorna finns kvar, och så har han gjort om sin vanliga.
|
