2006-09-07 - 9:21 p.m.
Mitt i mina mardrömmar om dissektioner och sömnproblem är jag ändå tacksam att jag läser till läkare.
Jamen tänk: "att vara jurist - så trist". Fast det är nog snarare så att det är jättekul att vara jurist, men ack så trist att vara juridikstuderande.
Som medicine kandidat har vi dissektioner och annat mög att tackla, men vi behöver åtminstone inte tackla våra kurskamrater. Man hör ju om juridikstudenternas situation. Hur referensex göms på biblioteket. Hur viktiga sidor rivs ur böcker. Allt för att inte någon annan också ska få VG.
Det händer inte på läkarprogrammet. Om orsaken till att sådant inte förekommer är att vår betygsskala bara innehåller G och IG eller att det är en viss sorts människa som söker sig hit kan jag inte svara på. Faktum kvarstår. Man hjälper varandra. Föreläsningsanteckningar lånas ut, tokigheter som föreläsarna klämt ur sig förklaras, taskiga självförtroenden peppas och ledsna typer tröstas.
