2006-10-10 - 7:41 p.m.
Jag är så ledsen och arg på den här förbannade skitutbildningen.
Administrationen är katastrofal.
Den nonchalans som visas oss studenter är ofantlig.
Just nu vill jag bara skita i allt.
Vi behandlas som om vi är livegna.
De allra flesta studenter har ändå ett liv att ta hänsyn till.
Ni vet:
"Man är inte bara tandläkare, man är mamma också"
"Man är inte bara läkarstudent, man försöker leva också."
Skämt åsido.
"Råttet är mågat" som en viss hockeyprofil brukar säga.
Jag är arg som ett bi. På krigsstigen.
(Nu kom Mr H och undrade varför jag försöker döda tangentbordet)
Jag har muttrat - emellanåt ganska så högt under de två tidigare åren över:
* Omtentadatum får vi inte veta förrän ordinarie tenta är rättad. Att rätta en tenta kan ta allt från några dagar till nästan fyra veckor. Så det är ganska länge vi får sväva i ovisshet. Förra gången jag pluggade, ungefär när dinosaurierna steg upp ur havet, fick vi omtentadatum samtidigt som kursen började.
* Schema får vi sällan förrän kursen börjar. Universitetets regler säger att vi ska ha definitivt schema senast fem dagar innan kursstart. Det har vi fått en gång och det schemat ändrades redan första veckan.
* Schemat kan ändras utan förvarning. I våras ändrades schemat 13 gånger på bara FFB1-kursen (~7 poäng).
* Emellanåt glömmer föreläsarna att de ska undervisa. Vi får ringa och fråga var de är.
* Föreläsarnas attityd är i flera fall än lämpligt under all kritik. Ni vet, förra kursen var jag upprörd över att läraren suckade och himlade med ögonen när folk svarade fel. Den här kursen är det samma stil. Bara idag har en föreläsare klämt ur sig till en kursare. "Jamen det ska du kunna". Det var apropå histeocyter (hela gruppen protesterade och sa att det har vi aldrig hört - så han fick verbalt på truten)
Nästa föreläsare svarade på en annan kursares fråga: "Det lärde du dig redan på gymnasiet". Eh, det är tjugo år sedan jag gick på gymnasiet och kommer jag ihåg någonting alls i någon mån så är det att vi inte läste om citrulliner.
* Flera gånger på den här kursen har föreläsarna kommit för sent. De har nämligen medicinjour på patologen eller rättsmedicin. Då sitter vi 80 stycken snällt och väntar.
Allt det här gör att det är svårt att planera sitt liv med extrajobb, hund och sociala engagemang. Tack gode gud att jag är barnlös.
I morgon är eftermiddagen upptagen av en extrainsatt föreläsning. Den föreläsning som föreläsaren förra veckan glömde bort att han skulle ha, så vi satt i skolan i onödan i närmare två timmar. På torsdag morgon har vi en dugga som är framflyttad en dag.
Idag kom lilla föreläsaren 15 minuter för sent och när han väl kom så var det utan kompendier. Tekniken fick han inte igång. När ungefär en lektionstimma gått kom han på att han kunde prata till sina OH-bilder. Det gjorde han ungefär en halvtimma. Halva den tiden stod en servicetekniker mitt framför tavlan med en stor ryggsäck på ryggen så jag inte såg ett skit. Så tog första lektionen och också OH-bilderna slut. Då körde han vidare direkt med nästa lektionstimma, utan OH-bilder. Det fungerade ju fantastiskt bra. Den röda tråden var som bortblåst och dessutom inget syre kvar i lokalen varken till föreläsare eller studenter. Ni kan tro att vi var klara i skallen....
Efter denna muntra dag i skolan kom jag hem och hittade datum för omtentamen på anatomin på nätet. Ni vet, den jag inte skrev. Förhandstipset för skrivningsdatum, direkt från kursansvarig, var 26:e oktober. Nu är det framflyttat till 17 november. Nästan tre veckor senare. Dagen efter Preklin! Så jävla jättegenomtänkt! Nu är inte jag personligen så bekymrad över preklin, men det är enda lediga dagarna vi har den här terminen. Då skulle jag åka på semester. Det har jag sett fram emot hela september. Det är det som hållt mig uppe.
Antagligen har ingen orkat läsa igenom mina svordomar och mitt gnäll så här långt. Men, om någon har. Vad gör man?
