2006-10-22 - 10:07 p.m.
Så sitter jag här.
Ännu ett jobbpass avklarat.
Det var lika lugnt idag.
Jag ägnade mig åt de få barn som fanns där.
Det som för mig är jobbigast med kvinnoboendet är barnen som jag ser far illa.
Barnen som bor där nu har underbara mammor.
Mammorna ger dem kärlek, trygghet, omvårdnad och stimulans.
Men, alltförofta ser jag barn som inte får något av det där.
Redan i förskoleåldern kan de vara så påverkade av den miljö de vuxit upp i att jag undrar om det finns någon återvändo.
Är det framtidens kriminella, framtidens ligister jag ser?
Hoppas jag har fel.
Hoppas att tiden på kvinnoboendet blir en vändpunkt både för barn och mamma.
Maskrosbarn!
